nertrappning.

ja nu börjar jag trappa ner, det känner jag minsann. motivationen har börjat flyta iväg åt olika håll, orkar bara inte riktigt just nu. julen närmar sig, o vilka blandade känslor man har om den.. å ena sidan lääängtar jag, jag älskar ju allt som har med den att göra. å andra känns det inte lika kul, för det blir en jul med en person mindre, o det kommer kännas...
går ju bara o väntar på denna begravning känns det som, många tankar snurrar i huvudet om den.
men det ska inte bara bli en sorghelg, ska ju på luciakröning oxå, o julmys på torget. o så ska min älskling med hem.

förra helgen var världens underbaraste. julbak o julmusik. :) bakade skitgoda lussebullar o pepparkakor. (pepparkakor från början såklart).

behöver julledigheten som kommer snart. så många människor i skolan som jag grrrrr stör mej på!! hur kan de tro att de ska bli bra socialarbetare?? "asså...ehh asså...ja liksom asså...." för att bara nämna nåt. tur att man själv är så himla bra...;) haha...

idag är jag ledig med gubben min. vi ska åka till lund o hälsa på hans mamma, ska bli mys.

söndag

fick några fina ord skickade till mej idag....:

No matter how bad your heart is broken, the world doesn't stop for your grief.

The people you care about most in life are taken from you much too soon.

No matter how good a friend is, they're going to hurt you every once in a while, and you must forgive them for that.

Just because someone doesn't love you the way you want them to, doesn't mean they don't love you with all they have.

det träffade mej så himla starkt, vissa personer poppade upp i hjärnan direkt. Självklart Göran, kära kära morfar som jag inte kan sluta tänka på...tror det har tagit hårdare på mej än jag ville tro...men jag tänkte även på mina vänner, saknar dem så mycket. önskar jag hade nån som stod mej nära här nere, förutom Johannes. för honom har jag ju o tack gode gud för det.
och honom tänker jag på när jag läser den sista meningen, bara för att nån inte älskar dej så som DU vill, betyder det kanske inte att de inte älskar dej med allt de har. jag ska inte sätta upp såna ramar för hur det ska vara o inte vara, inte den här gången. för Johannes vill jag hålla fast vid.
och jag är evigt tacksam för att han står ut med mej, för jag vet mycket väl hur påfrestande jag kan va ibland. tack älskling, du är underbarast.

han är borta...

har visst inte skrivit på ett tag.
kort sammanfattning...är numera en flickvän, till johannes. från singelmänniska till parmänniska. and i love it.

men i lördags blev livet lite tråkigare...eller ganska mycket faktiskt. min göran, min kära "låtsasmorfar" men som jag alltid alltid sett som riktiga morfar eftersom han alltid funnits där, fick en hjärtattack och dog ogonblickligen. och nu saknar jag, saknar saknar. och jag vill ha honom tillbaka, om så bara för en liten stund och berätta för honom hur mycket han betydde för mej. men visst vet du, min kära morfar? jag vet att du är hos mormor nu och hon tar hand om dej. kommer aldrig sluta sakna dej o älska dej.

en månad med dej imorrn älskling, hoppas på många fler.
 

RSS 2.0